.

Gick med vovven hem från stan idag.

Vovven: "Jaaa! En knarkargubbe! Honom hälsar vi på!" (vägrar röra sig förrän gubben har hälsat)
Knarkargubbe: (klappar henne på huvudet) "Jääävla konstig färg du hade på den katten, jänta..."
(vänder om och går åt samma håll som han kom från)

Hon är en sån psykmagnet. Förut utanför Ica kom en tant
som var stendöv men ändå skulle prata med mig.

- Hur gammal är den lilla?
- Fyra månader.
- Va?
- Fyra månader!
- Va?
- FYRA MÅNADER!
- Jaha, vilket gulligt namn.

Sedan fortsatte hon fråga massa andra saker som hon inte heller hörde vad
jag svarade på. Herregud, hur svårt är det att låta bli att prata med någon om man är döv!